Tennisarmbåge, musarm (Lateral epikondylit)

Diagnoskod enligt ICD-10: M77.1

Tennisarmbåge kallas symptomet då man har smärta vid armbågens yttersida. Smärtan gör det svårt att sträcka ut armbågen eller lyfta ett vanligt dricksglas etc. Termen tennisarmbåge har uppkommit då den klassiskt återfunnits hos motionsidrottare i fyrtioårsåldern och då främst bland de som utövar racketsporter.
lateral-epicondylitis

Orsak: I de flesta fall är orsaken en kronisk (långvarig) överansträngning utav fästet för handledens och fingrarnas sträckarmuskulatur (denna återfinns på armbågens yttersida).

Symptom: Ofta är det uttalad smärta vid armbågen, som återkommande inträffar när man exempelvis lyfter en kaffekanna. Den kan också uppkomma vid stötvis användning utav underarmen, vilket händer när man spelar tennis eller slår in en vanlig spik. Smärtan kan även stråla upp mot axeln eller ned mot handen och armen kan uppfattas ”svag”.

Differentialdiagnoser: Medial epikondylit (golfarmbåge). Radialtunnelsyndrom. Entesopati (pga spondartrit). Rotkompressioner från halsryggen. Smärta från övre bröstryggen. Cervikal brakialgi. Myofasciellt smärtsyndrom med utstrålning från triggerpunkter.

Behandling: Vi kiropraktorer gör ett flertal saker för att behandla denna åkomma. De första är att identifiera vilken vardagssituation som har skapat detta problem. Sen jobbar vi tillsammans med patienten för att ändra beteendet så att det inte irriterar området längre. Hur länge problemet varit där och till vilken utsträckning det påverkar honom/henne kommer att påverka vilken behandling patienten får. Oftast brukar det bli tal om manipulation av armbågsleden, för att ”låsa upp” den funktionsstörning som finns där. Detta har i studier visat vara en effektiv behandlingsform som det går bl.a. går att läsa om HÄR och HÄR.

För att uppnå maximalt resultat, inkluderas även tränings- och töjningsprogram samt mjukdelsbehandling för att bättra på rörligheten i mjukdelarna runt armbågen. Ibland rekommenderar vi även tryckvågsbehandling eller stötvågsbehandling, som du kan läsa om HÄR. I andra fall rekommenderas patienten att ta inflammationsdämpande medicin tillsammans med behandlingen.
lateral-epicondylitis
Om behandlingen trots allt inte lyckas (vilket lyckligtvis är mycket sällan), kan det bli tal om epikondylitbandage eller kortisoninjektioner. I sista hand och om de andra behandlingarna inte fungerat, kan man välja ett kirurgiskt ingrepp. Dock kräver operationen en viss eftervård, vilken oftast består av såväl mobilisering som träningsprogram. Du kan läsa en intressant sammanställning i ämnet genom att klicka HÄR.

Golfarmbåge (Medial epikondylit)

Diagnoskod enligt ICD-10: M77.0

Golfarmbåge kallas fenomenet när man har smärta vid armbågens insida. Ofta har då patienten svårt att böja armbågen eller greppa saker, t.ex. hålla tunga matkassar. Denna åkomma är mycket vanligt förekommande hos idrottare, speciellt kastande idrottsutövare. Likt diagnosen tennisarmbåge, har inte några belägg för en inflammatorisk orsak hittats vid studier. Detta säger oss idag att det är mer denna kroniska överansträngning, som skapar en vidhäftande effekt emellan muskler och bindvävsskikt runt armbågen.Golfarmbåge

Orsak: I de flesta fall är orsaken kronisk (långvarig) överansträngning utav fästet för handledens och fingrarnas böjarmuskulatur (denna återfinns på armbågens innersida).

Symtom: Smärta och ibland svullnad över armbågens mediala epikondyl vid belastning av hand och arm. Ibland uppstår en smärtutstrålning som involverar underarm, handled och axel. Sekundär muskelsvaghet vid grepp och handledsflexion är också ganska vanligt förekommande.

Differentialdiagnoser: Lateral epikondylit (tennisarmbåge), entesopati (pga. spondylartrit), nervrotskompressioner från halsryggen, smärta från övre bröstryggen, cervikal brakialgi, myofasciellt smärtsyndrom med utstrålning från triggerpunkter, eller ulnarisentrapment i sulcus.

Behandling: Det första är att identifiera vilken vardagssituation som har skapat problemet. Sen jobbar vi tillsammans med patienten för att ändra beteendet vilket gör att belastningen på besvärsområdet minskar. Hur länge symptomen funnits där och i vilken utsträckning de påverkar patienten, är faktorer som kan förändra vilken behandling som han eller hon får.

Vid golfarmbåge behandlas patienten oftast med manipulation av armbågsleden, för att ”låsa upp” den funktionsstörning som finns. Detta tillsammans med mjukdelsbehandling samt töj- och träningsprogram, samt användandet av kylpack är de vanligaste behandlingsförfarandena. Denna kombination har i studier visat sig vara väldigt effektivt vilket du kan läsa om HÄR och HÄR. Många gånger rekommenderas även patienten att ta inflammationsdämpande medicin tillsammans med den initiella behandlingen. Om denna behandling trots allt inte lyckas (vilket lyckligtvis är mycket sällan) försöker vi eventuellt med stötvågsbehandling eller tryckvågsbehandling.

Om behandlingarna trots allt inte lyckats (vilket lyckligtvis är mycket sällan), kan det bli tal om kortisoninjektioner.
medial-epicondylitis-golfers-elbow

I sista hand och om de andra behandlingarna inte fungerat, kan man välja ett kirurgiskt ingrepp. Dock kräver operationen en viss eftervård, vilken oftast består av såväl mobilisering som träningsprogram. Du kan läsa en intressant sammanställning i ämnet genom att klicka HÄR.