Insiktssamtal

Insiktssamtal handlar om att patienten får lära sig om vad KBT har att säga om patientens problem, vad som vanligtvis orsakar problemen samt vilka möjligheter som finns till behandling. Det kan handla om allt ifrån hur nervsystemet påverkas vid en panikattack till hur passivitet kan öka en depression. Genom insikten kan missuppfattningar kring KBT och problem rätas ut och det leder oftast till snabbare och bättre resultat.

Greta har sedan barndomen varit rädd för hundar. Varje gång hon möter en hund i verkligheten får hon hjärtklappning och drar sig undan. Problemen har blivit allt värre med åren och hon ägnar allt mer tid åt att försöka undvika platser där det kan finnas hundar. Genom att Greta får lära sig mer om KBT så inser hon att problemen vanligtvis blir värre då man undviker dem och att hon istället, i behandlingen, ska försöka närma sig hundar för att på så sätt träna bort sin rädsla.

Exponering

Inom KBT är det viktigt med exponering, det vill säga att utsätta sig för det som man känner ångest inför. Det sker under ordnade former och i små steg tills rädslan eller ångesten minskar. På detta sätt får personen genom exponeringen en ny erfarenhet som gör att ångesten inte blir lika stark nästa gång som personen utsätts för det obehagliga.

En exponering börjar alltid med att patienten tillsammans med terapeuten får gradera det som framkallar ångest på en skala från 0-100. Patienten får sedan utsätta sig för de olika situationerna eller sakerna i turordning med början från det lättaste.

Det går att exponera för en rad olika saker. Det man vanligtvis tänker på är kanske exponering av spindlar och ormar vid vanliga fobier. Det går även att använda exponering vid olika sociala situationer, som att tala inför folk, och vid oroande kroppssensationer som exempelvis hjärtklappning.

Ytterligare en form är där man exponerar för minnen, tankar och känslor.

Beteendeexperiment

Beteendeexperiment handlar om att låta patienten själv få pröva olika uppfattningar den har om verkligheten. Ett beteendeexperiment börjar med att patienten tillsammans med terapeuten utformar ett experiment som ska testa om dessa antaganden som patienten har verkligen stämmer. Därefter så genomförs experimentet och utifrån resultatet diskuteras om de antaganden som patienten har håller.

Lennart lider av social fobi och är ständigt rädd för att göra bort sig när han är ute bland folk. Det han är mest rädd för är att tappa något på en restaurang. Han tror att alla kommer att skratta och att han själv kommer att dö av skam. För att testa detta antagande utformar Lennart därför ett experiment, tillsammans med sin terapeut. Experimentet går ut på att terapeuten, på en matservering, ska tappa bestick på golvet. Lennart får sitta på behörigt avstånd och se vad som händer. Resultatet visar att egentligen ingenting hände och att terapeuten hämtar nya bestick. Därefter går Lennart och terapeuten tillbaka till mottagningen och diskuterar det som hänt och utformar ett nytt experiment där Lennart själv ska pröva att tappa något.

Kognitiv omstrukturering

Kognitiv omstrukturering handlar om att förändra tankeprocesser. Inom KBT tänker man att många psykiska problem uppkommer genom ”tankefällor” som gör att vi missuppfattar och felbedömer en situation. Dessa dyker ofta upp vanemässigt som automatiska tankar och leder till att vi reagerar på sätt som inte alltid är ändamålsenliga.

Genom olika övningar får patienten själv undersöka de tankar som ställer till problem och sedan metodiskt pröva sanningshalten i dessa tankar.

Motiverande samtal

Motiverande samtal är en metod för att öka en persons inre motivation till förändring genom att undersöka och utforska en persons kluvenhet kring ett dilemma. Exempelvis: ”Jag tycker om att röka men oroar mig för min hälsa.”

Ett motiverande samtal är inte detsamma som övertalning. Forskning har visat att övertalningsförsök ofta minskar chansen till förändring. I ett motiverande samtal är istället målet att få fram både positiva och negativa sidor av ett problematiskt beteende så att personen själv kan avgöra om han vill förändra det eller inte.

Beteendeaktivering

Beteendeaktivering används för att behandla depression. Tanken bakom beteendeaktivering är att depressionen orsakas av att den deprimerade i sin nuvarande livssituation förlorat många av de aktiviteter som tidigare gett glädje och vitalitet.

Det man gör i beteendeaktivering är att först undersöka vilka dessa aktiviteter är och sedan försöka underlätta för den deprimerade att återuppta dessa aktiviteter.

Genom att ”aktivera” den deprimerade så kan man motverka depressionen och få personen att må bättre.

Acceptans

Acceptans handlar om att välja att både se och stå ut med verkligheten. Att inte undvika, fly, förvränga eller döma den – hur jobbigt det än kan vara. Med verklighet menar man både den yttre verkligheten runt omkring, som exempelvis anhöriga, bekanta, vänner och ovänner och den inre verkligheten som kan vara olika tankar och känslor.

Accepterande förhållningssätt

Att ha ett accepterande förhållningssätt innebär inte att man måste avstå från att försöka förändra en situation, utan att sluta upp med att föra krig mot sig själv och sin tillvaro. Acceptans är, hur paradoxalt det än kan låta, inte att sitta passiv utan att aktivt handla i enlighet med sina mål och värderingar.