Akillestendinit, akillestendinos eller hälseneinflammation

Diagnoskod enl. ICD 10: M76.6
vadforedrardu-

Orsak: Det finns flera orsaker till dessa besvär, exempelvis:

  • Överbelastning av senan.
  • Upprepade småtrauma.
  • Ibland inflammation i underliggande slemsäck.
  • Tryck från illasittande sko.
  • Otränad individ med metabolt syndrom inklusive höjt kolesterol.
  • Akut ”inflammation” efter överansträngning eller trauma.
  • Kronisk ”inflammation” vid långvarig, ensidig eller upprepad belastning. Eventuellt finns här en bakomliggande partiell ruptur. Det föreligger ej inflammation i senan utan det handlar om degeneration efter mikrorupturer, så kallad tendinos.
  • Kan även vara entesopati som del i spondartrit.
  • Det finns även teorier om att det hos vissa grupper av drabbade (fysiskt inaktiva med metabola syndromet och högt kolesterol) kan vara dålig blodcirkulation i artärer som är orsaken.

Man bör komma ihåg att smärtskapande nerver finns fr.a. just utanför senan och inte inne i senan.
Symptom: Vilovärk och smärta vid belastning av hälsenan. Svullnad, ömhet och ibland knaster i senan (även kallat krepitationer) samt stelhet fr.a. morgonstelhet.

Status: Ömmande (vid palp) förtjockning kring själva senan/senskidan. Smärta vid stående på tå. Vid peritendinit noteras krepitationer vid rörelse.

Differentialdiagnos: Underbenstrombos, gastrocnemiusruptur, hälseneruptur, entesopati vid spondartrit

Behandling:

  • Tryckvågsbehandling eller stötvågsbehandling. Om forskning gällande denna behandlingsform kan du läsa HÄR och HÄR
  • För idrottare gäller reducerad träningsmängd och träningsbelastning om den påverkar besvärsbilden.
  • Korrigering av utlösande faktorer såsom felställning av foten via lämpliga skoinlägg, eventuellt mjuka hälkuddar.
  • Icke-steroida antiinflammatoriska mediciner (NSAID).
  • Stretching av senan och anpassad styrketräning.
  • Klackförhöjning om 10 -20 mm (effektiv höjdskillnad mellan häl och framfot) kan hjälpa till att avlasta senan initialt.
  • Excentrisk vadmuskelträning är effektivt för icke- elitidrottare: Stå med främre delen av foten på en trappa, bänk eller motsvarande. Sänk långsamt ner kroppen (anspänning under samtidig förlängning av muskeln – ”omvänd tåhävning”). Därefter hävs foten upp med hjälp av det friska benet. Detta görs 3 x 15 gånger med rak knäled och lika många gånger med böjd, två gånger om dagen 7 dagar/vecka under 12 veckor. Träningen gör och får göra ont initialt. Stretching efter träning upplevs lindrande. Symptomförbättring efter cirka 6 veckor men träningen måste fortsätta även efter detta i upp till 6 månader! Hälsenebelastande fysisk aktivitet kan fortsätta under träningen. För icke- elitidrottare har nämnda träning i praktiken ersatt kirurgi.
  • För elitidrottare kan kirurgiska ingrepp komma i fråga.

Benhinneinflammation

Diagnoskod enl. ICD 10: M76.8

Definition: Periostit (inflammation i benhinnan) på insidan av tibia (vadbenet).

Orsak: Överbelastning. Predisponerande: Hög hålfot, stor pronation vid löpning.

Symptom: Smärta på underbenets framsida vid löpning. Efter hand mer uttalade besvär efter kort tids löpning och vid mindre intensiv aktivitet. Myosit i muskelsenövergång är en mildare variant som fr.a. drabbar oerfarna idrottare tidigt på säsongen.

Differentialdiagnoser: Kompartentsyndrom, Stressfraktur (Stressfraktur är distinkt palpationsömma).

Status: Smärta och ömhet diffust längs tibia medialt-distalt-posteriort. (Stressfraktur är distinkt palpöm!)

Behandling:

  • Tryckvågsbehandling, stötvågsbehandling
  • Inflammationsdämpande medicin (NSAID)
  • Kyla och kompression (via ispåse)
  • Korrektion av löpteknik
  • Mjuka skor och skoinlägg.
  • Alternativ träning.
  • Stärka vävnaden genom avvägd belastningsträning. Resistenta fall kan bli föremål för behandlingar som operation.