Du vet hur det är att känna smärta. Dess obehag kan ta många former, oavsett om det är smärta av en brännande karaktär, molvärk i ländryggen eller en bankande huvudvärk. Här följer lite information om hur smärta fungerar och vad som händer i kroppen när du får ont.
Smärta innebär en komplex samverkan mellan specialiserade nerver, ryggrad och hjärna. Föreställ dig ett komplicerat trafiksystem med olika hastigheter, trafikljus, varierande väder och vägförhållanden, en trafikcentral och mycket mer. Fordonet du kör med gör också en skillnad. kort och gott, smärta beror på flera faktorer och upplevs olika för olika individer.
Smärta är både fysiskt och känslomässigt. Det handlar om lärande och minne. Hur du känner och reagerar på smärta beror på vad som orsakar det, liksom många personliga faktorer.
Akut kontra kronisk smärta
Det finns två huvudkategorier av smärta. Smärta kan vara kortvarig (akut) eller långvarig (kronisk):
Akut smärta är en svår eller plötslig smärta som löser sig inom en viss tid. Du kan känna akut smärta när du har en sjukdom, skada eller operation.
Kronisk smärta är beständig, varar i månader eller ännu längre. Kronisk smärta anses i sig vara ett hälsotillstånd.
Med akut smärta vet du typiskt exakt var och varför det gör ont. Din armbåge svider för att du har skrapat upp den eller du känner smärta på platsen för ett kirurgiskt snitt. Akut smärta utlöses av vävnadskador och dess syfte är att varna dig för skador och skydda dig mot ytterligare skador.
Med kronisk smärta kanske du inte vet orsaken till smärtan. Till exempel har en skada läkt, men smärtan återstår – och kan till och med bli mer intensiv. Kronisk smärta kan också förekomma utan någon indikation på skada eller sjukdom.
Orsaker till smärta
På den mest grundläggande nivån börjar smärta när särskilda nervändar stimuleras. Detta kan bero på skador på kroppsvävnad, som när du skär dig själv. Smärta kan också vara en följd av skador eller störningar i nerverna själva. Ibland uppstår smärta för ingen känd orsak eller långt efter en skada har läkt.
Smärta kan påverka alla delar av din kropp. Några av de vanligaste formerna av smärta är rygg och nacksmärta, ledsmärta, huvudvärk, smärta från nervskador, smärta från en skada, cancervärk och smärtrelaterade tillstånd som fibromyalgi (en sjukdom som orsakar utbredd muskuloskeletal smärta).
Smärta från vävnadsskada
Smärta är din kropps sätt att varna dig för fara och låta dig veta vad som händer i din kropp. Du uppfattar smärta genom sensoriska nervceller. Dessa är samma typ av celler som överför information från dina sinnen, så att du kan lukta, se, höra, smaka och röra.
Nervcellerna som svarar på smärta är en del av det perifera nervsystemet – vilket inkluderar alla kroppens nerver, utom i ryggmärgen och hjärnan (centrala nervsystemet). Perifera nervceller finns i ett nätverk av fibrer som bär meddelanden från hud, muskler och inre organ till ryggmärgen och hjärnan. Meddelandena har formen av elektriska strömmar och kemiska interaktioner.
Perifera nervfibrer har speciella ändar som kan påverka olika typer av skadliga stimuli – allt som skadar eller hotar att skada vävnader i kroppen. Det kan vara ett snitt, tryck, värme, inflammation, även kemiska förändringar. Skador, sjukdomar och operation kan alla orsaka vävnadskador.
Dessa specialiserade nervändar kallas nociceptorer. Du har miljontals av dem i din hud, ben, leder, muskler och bindväv, liksom i de skyddande membranen runt dina inre organ.
Som svar på vävnadsskada, är nociceptorer vid källan till smärsignalerna i form av elektriska impulser. Dessa smärtmeddelanden reser längs en perifer nerv till ryggmärgen.
Denna typ av smärta kallas nociceptiv smärta. Det kan vara mild eller kraftig. Det kan vara skarpt, molande, brinnande, stickande, domningar, huggande, eller värkande. aj!
Smärtvägen
I ryggmärgen filtrerar och specialiserar specialiserade nervceller meddelanden från perifera nerver. Dessa nervceller fungerar som grindar och styr vilka meddelanden som kommer igenom din hjärna – och i vilken hastighet och styrka. Allvarlig smärta, från en brännskada, behandlas som en akut varning, vilket utlöser musklerna för att dra din hand bort från ugnen. Vissa smärtmeddelanden, som från en reva i huden eller upprörd mage, vidarebefordras långsammare eller med mindre styrka.
Från ryggmärgen reser smärtmeddelanden till hjärnan. Din hjärna svarar genom att skicka tillbaka meddelanden som främjar läkningsprocessen. Till exempel kan hjärnan signalera ditt autonoma nervsystem, som kontrollerar blodflödet, för att skicka ytterligare vita blodkroppar och blodplättar för att hjälpa till att reparera vävnad vid skadan. Din hjärna kan också signalera frisläppandet av smärtsänkande kemikalier.
Smärta orsakad av nervskador
Ibland är smärta resultatet av skador på en eller flera perifera eller spinalnerver. Detta kan hända som ett resultat av en olycka, diskbråck, infektion, operation eller sjukdom. De skadade nerverna kommer att skicka smärtsignaler spontant, snarare än som svar på en skada.
Denna typ av smärta, kallad neuropatisk smärta, beskrivs ofta som brinnande, frysande, domningar eller stickningar. Det kan också skapa en “sockerdrickskänsla”. En vanlig form av neuropatisk smärta uppstår när diabetes skadar de små nerverna i händer och fötter, vilket ger en smärtsam brännande känsla.
En annan form av neuropatisk smärta inträffar när smärtvägarna i perifera nerver och ryggmärg blir permanent aktiverade. Denna process, kallad sensibilisering, förstärker smärtmeddelandet. Det står inte i proportion till eller ens frånkopplad från den ursprungliga sjukdomen eller skadan. Det här är vad som händer i så kallad fantomarmsmärtor – även om en skadad lem är borta, är smärtvägen längs nerverna fortfarande aktiverade, som om lemmen fortfarande är där.
Andra influenser på smärta
En skada eller sjukdom som är extremt smärtsam för en person kan vara bara lite irriterande för en annan. Varför är detta? En persons reaktion på smärta påverkas av många individuella egenskaper, såväl som psykologiska, känslomässiga och sociala faktorer. När smärtmeddelanden når din hjärna passerar de genom de känslomässiga och tänkande regionerna, liksom den fysiska känslighetsregionen. En persons upplevelse av smärta är formad av den komplexa känslomässiga och kognitiva upplevelsen som åtföljer de fysiska skadorna eller känslan. Så smärta är verkligen i ditt huvud såväl som din kropp.
Faktorer som kan påverka hur känslig du är för smärta
Genetik: Din genetiska uppsättning påverkar hur känslig din kropp är för smärtsignaler och hur du uppfattar smärta. Några bevis tyder på att tendensen att utveckla neuropatisk smärta efter nervskada också kan ha en stark genetisk komponent. Genetiska faktorer kommer också att påverka hur du reagerar på smärtstillande läkemedel.
Kön: Kvinnor rapporterar mer frekvent smärta, högre nivåer av smärta och mer långvarig smärta än män gör. Det är inte känt om detta beror på biologiska skillnader eller psykologiska och sociala faktorer.
Långvariga hälsoproblem: Många kroniska sjukdomar och tillstånd, såsom fibromyalgi, migrän huvudvärk och kroniska magbesvär, är förknippade med kronisk smärta.
Psykologiska faktorer: Smärta är mer utbredd hos individer med depression, ångest eller låg självkänsla. Tidigare trauman gör oss sämre på att hantera smärta. En överdriven pessimism eller “katastrofal” smärta kan också göra det värre.
Sociala faktorer: Stress och social isolering lägger till erfarenhet av smärta. Forskning tyder också på att lägre utbildningsnivåer, lägre inkomst och arbetslösa är kopplade till en högre förekomst av smärta.
Tidigare erfarenheter: Dina minnen av tidigare smärtsamma upplevelser kan påverka dina aktuella erfarenheter. Om du hade en dålig erfarenhet av en tandläkare eller aldrig varit till en tandläkare och är väldigt nervös för det, kan även tanken på en tandläkarborr ge ett smärtrespons. Och själva smärtan kan predisponera dig för mer smärta: Den mest konsekventa riskfaktorn för att utveckla ett smärtstillande tillstånd är en tidigare episod av smärta.
Övriga individuella faktorer: Din uppfostran, copingstrategier och allmänna inställningar kan påverka hur du tolkar smärtmeddelanden och hur du tolererar smärta. Så kan dina förväntningar på hur du “tänker” du borde känna eller reagera.
Påverkan av smärta.
Smärta är vanlig men komplex – och en börda. Smärta stör din förmåga att delta i dina dagliga aktiviteter. Det kan påverka dina relationer och interaktioner med andra. Det kan påverka din energi och få dig att känna dig mindre hälsosam. Ju svårare smärtan är, desto mer påverkar det ditt välbefinnande.
Lyckligtvis finns många olika behandlingsalternativ som hjälper till att hantera både akut smärta och kronisk smärta. Din attityd och livsstil kommer också att spela en nyckelroll. Om du närmar dig något smärtstillande tillstånd med en positiv attityd och en vilja att förändras, kommer du sannolikt hantera din smärta på ett bättre sätt.
Har du frågor angående smärta fråga din kiropraktor.