BÄCKEN SAMMANSTÄLLNING

Bäckenet

Ben
Bäckenet består hos en vuxen människa av tre ben: Höger och vänster höftben (os coxae) och korsbenet (os sacrum). Höftbenet består fram till övre tonåren av tre separata ben: Det övre tarmbenet (os ilium) samt nedtill, ett främre blygdben (os pubis) och ett bakre sittben (os ischii).

Tillsammans med korsbenet bildar dessa ben den så kallade bäckengördeln (cingulum membri pelvini) som förenar axialskelettet med de nedre extremiteterna.

Leder

Mellan bäckenets ben finns tre leder: Höger och vänster blygdben ledar ventralt mot varandra framtill i blygdbensfogen (symphysis pubica).
Mot korsbenet (os sacrum) i ledar höftbenen i sakroiliakaleden (art. sacroiliaca), en mycket kompakt led som är omgiven av många ligament och endast medger mycket små rörelser.
Bäckenet ledar mot lårbenet (os femoris) i höftleden (art. coxae) genom en ledpanna i höftbenets laterala sida, höftledsgropen (acetabulum), där lårbenshuvudet (caput femoris) ansluter. Denna led är mycket kraftigt utformad för att kunna överföra tyngden från överkroppen ned i benen. Även den är omgiven av många ligament och dessutom många och mycket starka muskler.

Ligament

De ligament som förbinder bäckenets delar med varandra kan delas in i fyra grupper:

• 1. De som förbinder korsbenet med höftbenet
• 2. De som går mellan korsbenet och sittbenet
• 3. De som förenar korsbenet och svansbenet
• 4. De som passerar mellan blygdbenen

Muskler

På tarmbenskammens (crista iliaca) fäster bukmusklerna (mm. abdominis). På kammens utsida fäster m. tensor fasciae latae, m. obliquus externus abdominis och m. latissimus dorsi. Lårmusklernas fascia, fascia lata, fäster utvändigt längs med hela kammen. Invändigt fäster fascia iliaca, m. transversus abdominis, m. quadratus lamborum, m. erector spinae och m. iliacus. Mellan de in- och utvändiga muskelfästena fäster m. obliquus internus abdominis.
Från korsbenet sträcker sig ett komplicerat muskelsystem på båda sidor om ryggraden upp till nacken (nucha). Dessa muskler styr och stabiliserar ryggraden och kallas ryggens djupa muskler. Till m. erector spinae hör m. spinalis, m. longissimus och m. iliocostalis.

Könsspecifika skillnader

Både det kvinnliga och det manliga bäckenet har som uppgift att överföra tyngden från axialskelettet till de nedre extremiteterna. Kvinnans bäcken är även anpassat till uppgiften att föda barn och är därför bredare och plattare. Det manliga bäckenet är högre och smalare, vilket anses mer optimerat för att överföra tyngden från axialskelettet till de nedre extremiteterna.

Foglossning

När man är gravid ökar rörligheten i kroppens leder, inklusive bäckenets leder och fogar. Detta beror på ett hormon som heter relaxin, vilket vanligen börjar utsöndras i kroppen någon gång under de tre första graviditetsmånaderna, för att fortsätta att utsöndras under hela graviditeten. Relaxin gör att kroppens ligament blir mjukare. Därmed blir bäckenet blir mer rörligt och kan vidga sig. Under förlossningen gör relaxinet så att barnet lättare kan passera genom bäckenet utan att fastna.

Symptom vid foglossning

För de flesta som får ont börjar besvären oftast i mitten av graviditeten, men de kan debutera både tidigare eller senare. Vanliga symtom är:

• molande, huggande eller ilande smärta i korsryggen, alltså nedre delen av ryggen
• ont över skinkorna och ibland flyttar sig smärtan från sida till sida
• ont i höfterna
• ont över blygdbenet
• smärta som strålar ner mot ljumskarna eller bak på låren
• svårt att lyfta saker, böja sig och vrida kroppen.

Vad kan man göra själv

Besvären varierar från person till person, och det som fungerar för någon kanske inte fungerar för en annan. Lyssna därför på kroppen och pröva dig fram. Försök att bli din egen expert på vad som hjälper just dig. Här är exempel på vad du kan göra:

• Rör dig så mycket du kan, men i långsamt tempo, utan att det gör ont. På så sätt behåller du styrkan i ryggen och runt bäckenet. Rörelse ökar också blodcirkulationen till ryggen, vilket kan lindra smärtan.
• Variera ställning ofta så att du inte belastar ryggen för mycket, om det går. Sitt en stund, stå en stund, rör dig en stund.
• Gå med korta steg och ta flera små promenader i stället för en lång.
• Res dig från sängen från sidan, med benen tätt intill varandra, och skjut dig sedan upp med hjälp av armbågen och handen.
• Ta hissen i stället för trappan. Om du går i trappor, ta ett steg i taget och sätt båda fötterna på samma trappsteg innan du tar nästa steg.
• Använd bekväma skor.
• Försiktig massage och värme över det smärtande området kan hjälpa spända muskler att slappna av.
• Ha ordentligt stöd i svanken när du sitter ner längre stunder – använd en kudde bakom ryggen.
• Om du sover på sidan, lägg en kudde mellan knäna för att belasta bäckenet så lite som möjligt. En tunn kudde under magen kan också kännas skönt.
• Lätt vattengymnastik.
• Simning – tänk på att crawla eller simma på rygg på ett sådant sätt att benen alltid är ihop, i stället för att simma bröstsim.
• Löpning i bassäng med ett flytbälte. Tänk på att använda snarlika vinklar som vid löpning. (Undvik att bli sittandes vid vattenlöpningen.)

Behandling

På HälsoCentrum behandlar klinikens kiropraktorer gravida kvinnor främst med manipulationsbehandling, träning, rådgivning och i vissa fall även med akupunktur. Cochrane Collaboration* gjort en sammanställning av bevisläget om hur smärtor i ländrygg och bäcken för gravida skall behandlas på ett vetenskapligt korrekt sätt. Sammanställningen visade att de behandlingsmetoder som HälsoCentrums kiropraktorer använder sig av, är de bästa och mest väldokumenterade sätten att behandla gravida kvinnor med ländryggs- och bäckensmärta. Vid rapportering fanns inga varaktiga biverkningar i någon av studierna.
Länk till sammanställningen kommer här.

* Cochrane Collaboration är en oberoende icke-kommersiell organisation vars syfte är att systematisera forskningsresultat från hälsovetenskap. Cochrane-samarbetet består av 28 000 volontärer i mer än ett hundra länder.