Hållning och hälsa

På HälsoCentrum får vi gång på gång bevittna effekten av bra eller dålig hållning. Den som är intresserad av att ha en god hållning har mycket att vinna när det gäller hälsa och välbefinnande.

Hur din rörelseapparat fungerar

Kroppen är en fantastisk skapelse som består av en mängd olika delar, och de är alla beroende av varandra för att fungera. Människan är skapad för ett liv i rörelse. När vi rör oss belastas bl.a. skelett, ligament och muskler. Om vi inte belastar kroppen och är för mycket i vila, börjar ovan nämnda strukturer att försvagas. Detta kan i sin tur få direkta eller indirekta negativa följdeffekter på flera av kroppens funktioner.

När vi diskuterar den viktiga hållningen, tenderar vi oftast att fokusera på ryggkotpelaren. Ryggradens skelett är uppbyggt av 24 kotor vilket är fördelat på sju halsryggskotor, tolv bröstryggskotor samt fem ländryggskotor. Under ländryggen sitter bäckenet, som i princip består av tre delar: Sakrum som även kallas korsbenet sitter i mitten. På båda sidor om Sakrum sitter Ilium, som består av två halvor (tillsammans även kallade bäckenbenet). Mellan alla ryggkotor (förutom de två översta nackkotorna) har vi inbyggda stötdämpare som kallas intervertebraldiskar (eller diskar i vardagligt tal).

Mellan varje kotpar löper det också ut nervrötter parvis. Man kan säga att nervsystemet har sitt “huvudkontor” i hjärnan och ifrån den skickas varje sekund tusentals signaler fram och tillbaka. De flesta nervsignalerna som löper till och ifrån hjärnan passerar ryggmärgen och i sin tur ut via nervrötterna till kroppens olika delar.

Nervsystemet påverkar direkt eller indirekt varje cell i en människas kropp. Detta är det viktigaste och mest sofistikerade systemet vi känner till. Funktionen som nervsignalerna har är bl.a. att ge information till hjärnan om exempelvis en led är utsträckt eller böjd. En annan är att skicka nervsignaler till musklerna så att vi kan använda dem.

Den viktiga ledfunktionen

För att leva ett liv i rörelse är vi beroende av en “normal” rörlighet i kroppens alla leder. Genom att röra på oss undviker vi bl.a. sjukdomstillstånd som diabetes samt hjärt- och kärlsjukdomar. Om vi av någon anledning skulle få en reducerad rörlighet i en led längs ryggraden, påbörjas en nedbrytningsprocess som ger ett för tidigt åldrande i just den leden.

En led med åldersförändringar kallas degenererad men benämns med lekmannaterminologi som “försliten” eller “utsliten”. Skulle vi få degenerativa förändringar i någon eller några leder påverkas därför rörelseförmågan. Ett sätt att skapa en långvarig, ensidig och skadlig belastning på ryggen är att ha en dålig hållning.

Sinnesstämningens påverkan på hållningen

Har du tänkt på hur en deprimerad person påfallande ofta har en hållning medan en glad och positiv människa har en annan? Med andra ord kan vi redan här se hur tankarna styr kroppen. Den deprimerade människan ser ofta ner i marken och undviker helst ögonkontakt. Genom detta blir ofta nacken och bröstryggen statiskt framåtböjd och axlarna blir framåtrullade. På detta sätt kan nedstämda ofta få smärtor i nacke och bröstrygg, ofta med associerad huvudvärk och strålande smärta.

Å andra sidan finns det de som hävdar att genom en bra hållning kan man förbättra sitt välbefinnande och välmående. Kanske ligger det något i detta resonemang, för visst är det svårt att känna sig deppig när man samtidigt är rak i rygg och nacke.

Våra arbeten

Våra arbeten påverkar vår hållning. Det kan vara svårt att bevara en bra hållning om man dag efter dag på arbetet sitter långa arbetspass i en statisk ställning. Ensidiga upprepade rörelser så som kassaarbete och liknande kan också på sikt försämra vår kroppshållning. Ett bra sätt att motverka en sådan negativ tendens är att vara medveten om sin kroppshållning, samt dagligen försöka genomföra ett kortare pass med stretching och träning.

Genetiska skillnader och träning

Vi har alla blivit födda med olika kroppsformer. En del har en rundad kontur med framåtrullade axlar precis som sina föräldrar. Samma typer av likheter är naturligtvis också slående när det gäller andra släktdrag. Även om vissa drag till viss del är ärftliga, så kan de ofta påverkas positivt genom målmedveten träning.

Det är även möjligt att skaffa sig en dålig hållning genom felaktig träning, även om detta inte är ett släktdrag. Hur man förändrar sin hållning genom målmedveten träning kan man förklara med kroppens muskelbalans. En muskel kan i stort sett bara göra en sak, nämligen att dra ihop sig (kontrahera). Om en person har en relativt stor muskelvolym på överkroppens framsida, kommer han att ha en framåtlutad gång med framåtrullade axlar och böjda armar. Denna person kan genom målmedveten träning stärka upp muskulaturen i bröstryggen samt på axlarnas utåtrotatorer och armarnas sträckarmuskulatur. Följden blir så småningom att personen är mer vältränad samt har en bättre hållning.

Nu är det dock viktigt att träningen dessutom är allsidig så att även ländrygg bål och ben tränas. Lika viktigt är att lungor och hjärta får arbeta genom konditionsträning.