Akillestendinit, akillestendinos eller hälseneinflammation

Diagnoskod enligt ICD 10: M76.6
vadforedrardu-

Orsak: Det finns flera orsaker till dessa besvär, exempelvis:

  • Överbelastning av senan.
  • Upprepade småtrauma.
  • Inflammation i underliggande slemsäck.
  • Tryck från illasittande sko.
  • Otränad individ med metabolt syndrom inklusive höjt kolesterol, där nedsatt blodcirkulation i artärer kan vara orsaken.
  • Akut “inflammation” efter överansträngning eller trauma (tendinit).
  • Kronisk “inflammation” vid långvarig, ensidig eller upprepad belastning (tendinos). Eventuellt finns här en bakomliggande partiell ruptur. Vid tendinos föreligger inte inflammation i senan, utan det handlar om degeneration efter mikrorupturer.
  • Kan även vara entesopati som del i spondylartrit.

Man bör komma ihåg att smärtskapande nerver finns fr.a. just utanför senan och inte inne i senan.

Symtom: Smärta vid belastning av hälsenan. Svullnad, ömhet och ibland knaster i senan (även kallat krepitationer) och stelhet fr.a. morgonstelhet. Ibland finns även vilovärk.

Status: Ömmande (vid palpation) förtjockning kring själva senan/senskidan. Smärta vid stående på tå. Vid peritendinit noteras krepitationer vid rörelse.

Differentialdiagnos: Underbenstrombos, gastrocnemiusruptur, hälseneruptur, entesopati vid spondartrit.

Behandling:

  • Tryckvågsbehandling eller stötvågsbehandling och om forskning gällande denna behandlingsform kan du läsa om HÄR, HÄR och HÄR
  • För idrottare gäller reducerad träningsmängd och träningsbelastning om den påverkar besvärsbilden.
  • Korrigering av utlösande faktorer såsom felställning av foten via lämpliga skoinlägg, ev. mjuka hälkuddar.
  • Icke-steroida antiinflammatoriska och smärtstillande läkemedel (NSAID).
  • Stretching av senan och anpassad styrketräning.
  • Klackförhöjning om 10 -20 mm (effektiv höjdskillnad mellan häl och framfot) kan till en början hjälpa till att avlasta senan.
  • Excentrisk vadmuskelträning är effektivt för icke- elitidrottare: Stå med främre delen av foten på en trappa, bänk eller motsvarande. Sänk långsamt ner kroppen (anspänning under samtidig förlängning av muskeln – “omvänd tåhävning”). Därefter hävs foten upp med hjälp av friska benet. Detta görs 3 x 15 gånger med rak knäled och lika många gånger med böjd, två gånger om dagen 7 dagar/vecka under 12 veckor. Träningen gör och får göra ont till en början. Stretching efter träning upplevs oftast lindrande. Symtomförbättring noteras oftast efter cirka 6 veckor, men träningen måste fortsätta även efter detta, d.v.s. upp till 6 månader. Hälsenebelastande fysisk aktivitet kan fortsätta under träningen. För icke- elitidrottare har nämnda träning i praktiken ersatt kirurgi.
  • För elitidrottare kan kirurgiska ingrepp ibland komma i fråga.